Unga hästar visas vid hand många gånger under uppväxten: som föl, vid rådgivande bedömning av unga hingstar, kanske premiering och vid 3-årstest. Ston till stambokföring, hingstar för godkännande och hästar till salu visas också för hand. För att hästens förtjänster ska komma fram på bästa sätt finns anvisningar för hur visningen ska gå till. Det finns också många knep, tips och råd. I texten nedan finns regler för visning vid hand såsom det går till vid 3-årstest och fölbedömning. I rutorna under varje moment finns kompletterande information av tips & råd-karaktär.
Allmänna regler för uppvisande av häst vid hand
Visning
Hästen framförs mot av domaren anvisad plats på rakt spår i livlig taktmässig skritt.
Visaren går vid vänstra bogen, både i skritt och trav, med delade eller korsade tyglar i höger hand, tygeländan och eventuellt spö i vänster hand.
Det är tillåtet för visaren att ha spö under visningen.
Det går mycket bra att hela tiden, alltså även i skritt ha tygeln väl uppsamlad i höger hand. Tänk på att ge hästen frihet att röra huvudet, då rör den sig ledigare. Tygeln kan gärna vara delad av säkerhetsskäl.Spö är ytterligare en sak att hålla i handen/hålla reda på vilket kan försvåra visningen ffa i trav. Oftast är det bättre att ha en medhjälpare som hjälper till med långpisk om drivning behövs. Idealet är att hästen är tränad att följa visaren.
Uppställning
Uppställning skall ske på av domaren anvisad plats och halten förbereds i god tid.
Efter halt ställer sig visaren framför hästen med en tygel i var hand.
Tygeln skall fattas ca 20 cm under bettringarna och tygeländan skall vara väl uppsamlad. Hästen ställs upp med ”den öppna sidan” mot exteriördomaren d v s. närmaste framfot något framför den andra och närmaste bakfot lite bakom den andra. Kroppstyngden skall ändå vara jämt fördelad på alla fyra benen. Hästen skall varken stå ”framför, under eller bakom” sig. Hästens huvud hålls i ett naturligt läge och visarens uppmärksamhet hålls i första hand på hästen.
När domaren vill se hästen framifrån tar visaren ett steg åt sidan så att hästens framben kan ses. Går domaren sedan över till andra sidan ställs hästen med lätta tag i tygel/bettring så att den sidan blir den ”öppna sidan”
Visning på medellinjen
När tecken ges att bedömningen på stället är slutförd återtar visaren sin plats vid bogen och hästen igångsätts i skritt och framförs enligt anvisningar från domaren. Fram och tillbaka längs medellinjen, först i skritt därefter trav för slutlig bedömning av extremiteterna.
Vändning
Avsaktning görs alltid före vändning. Vändningen utförs till höger med hästen ”från” visaren.
Visning på spåret
Skritta ut på spåret, höger varv.
När domaren föreskriver trav fattas tyglarna uppsamlade i höger hand så att visaren kan springa ledigare och följa hästen utan att hänga i tygeln och därigenom böja hästens hals och förstöra dennes aktion. Behåll platsen vid bogen och spring rakt i ett livligt tempo men med bibehållen takt. Skritt och trav längs spåret ca 1,5 varv.
Visningen
Visningen i trav är det svåraste momentet för många, eftersom man måste kunna springa tillräckligt fort och länge. En absolut grundregel är att fatta tygeln i höger hand! Ingen kan springa med flyt med en tygelände i var hand, man stör hästen och förstör gången genom ojämna ryck i munnen. Hästen bör vara så tränad att den följer i trav när visaren börjar springa. Eventuell medhjälpare med långpisk kan joggande följa hästen, snett bakifrån. Snärtar, plastpåsar eller annat ”fladder” på pisken stör hästens koncentration på visaren och är inte tillåtet vid visning på officiell bedömning inom ASVH.
Visaren måste kunna följa hästen i friskt travtempo. Om visaren lunkar snarare än springer visar självfallet inte hästen vad den kan. Om man kan följa hästens takt är detta en fördel, men lite av ”överkurs” – viktigast är att kunna följa hästens tempo.
Utomlands är det vanligt med flera visare som byts av efter 1-2 varv, särskilt vid auktioner där hästen får trava tills budgivningen är klar – det kan bli många varv! Snabba byten, oftast i farten med hästen som stafettpinne kräver träning men detta behövs inte vid visning vid 3-årstest eller fölbedömning.
Visarens klädsel
Regler eller anvisningar om klädsel finns för att det är hästen som ska synas – inte uppvisaren. Kläderna ska dessutom vara lediga och lämpliga att springa i. Korrekt klädsel för visning vid hand är rena vita/ljusa byxor samt blå/mörk tröja och skor lämpliga att springa i. Ridbyxor och/eller ridstövlar är olämpligt.
Byxor ska vara raka och lediga, t ex av jeanstyp. Tröja kan vara kortärmad piké eller tenniströja med krage eller långärmad med vit/ljus kragtröja eller skjorta under.
Skor ska vara lätta att springa i, typ sneakers/joggingskor.
Handskar är bra för att skydda händerna men även för att hästen lättare vänder för ljusa handskar vid visningen.
Ridbyxor är avsedda för ridning och ska inte användas vid visning.
Ridstövlar är helt olämpliga att springa i.
Knästrumpor till ridbyxor på visare kan från insidan där domaren står se ut som två extra ben på hästen
Godkänd hjälm med knäppt hakband ska bäras vid allt hantering av häst på bedömningsplatsen.
För Riksutställningar finns mer strikta krav på klädsel.
Hästens puts & utrustning
Toppskick och inget annat gäller vid all visning för bedömning.
Connemaran bör av tradition visas med oflätad man som dock får trimmas för att se välvårdad ut. Vid påtagligt bristande behåring eller flätning/stubbning som kan vara tecken på man- och svanseksem äger domaren rätt att besluta om att hästen ej tilldelas plakett och blir oplacerad.
Engelsk nosgrimma eller ingen alls om den vuxna hästen har vackert huvud som man vill framhäva.
Om hästen ska släppas för löshoppning eller lösgalopp är det praktiskt med karbinhakar i tyglarna. Den sort som finns på benremmar till (kasserade) täcken kan användas tillsammans med vanliga tyglar.
Olja runt ögon och nos kan användas med måtta. Öronludd och hovskägg friseras på vuxna hästar. Att frisera känselhår är däremot förbjudet.
Tänk på att om hästen ska bedömas veterinärt som i kvalitetsbedömning ska hovarna inte vara insmorda.
En lydig uppmärksam häst är lättare att visa, så träna hemma, filma gärna och titta på varandra.
Den som vet med sig att springförmågan är begränsad vinner på att anlita duktig springare. Väl genomförd visning ger ett bättre helhetsintryck och gör att domaren kan bedöma hästen rättvist!
