Plan och riktlinjer för Svenska Connemarasällskapets verksamhet som stamboks- och registerförande förening.

1. Organisation

Svenska Connemarasällskapet (SCS) är en ideell förening som bildades den 31 juli 1965. Föreningen har till ändamål:

SCS erhöll godkännande som stamboks- och registerförande förening av SJV 1995-01-04.

SCS upptogs som godkänd medlem (Approved Status) i The International Committee for Connemara Pony Societies fr. o. m 1997-01-01.

1.1 Ekonomiska resurser

SCS verksamhet finansieras genom medlemsavgifter. Registrering, stamboksföring och föreningens arrangemang är avgiftsfinansierade.

1.2 SCS:s sammansättning

1.2.1 Styrelse

Föreningens styrelse väljs av årsmötet och utgörs av ordförande, sex ledamöter och tre suppleanter. Ordförande väljs direkt av årsmötet. Styrelsen utser inom sig vice ordförande, sekreterare, kassör samt vid behov funktionärer med särskilda uppdrag

1.2.2 Kansli

SCS har inte någon anställd personal eller kansli. Den fortlöpande verksamheten sköts av ideellt av styrelsen utsedda funktionärer mot kostnadsersättning.

1.2.3 Beslut om registrering

Registrator/stambokförare ansvarar för rutinmässiga beslut om registrering/stambokföring av connemaror som uppfyller SCS krav härför.

I fråga om vissa definierade utredningsfall, t ex registrering av connemara som saknar originalhandling, har SCS styrelse delegerat åt registrator att besluta om antagande för registrering så snart fastställda kriterier på kompletterande utredning och dokumentation är uppfyllda.

Avslag på ansökan om registrering/stambokföring samt övriga sådana ärenden som faller utanför den rutinmässiga beslutsgången avgörs av SCS styrelse.

1.2.4 Besvärsnämnd

Besvärsnämnden består av minst tre med hästavel väl förtrogna ledamöter, varav en jurist. Besvärsnämnden är beslutsför med minst tre av ledamöterna närvarande, varav en jurist. Beslut fattas med enkel majoritet. Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst.

Besvärsnämndens beslut ska vara skriftliga och innehålla en utförlig redovisning av de uppgifter och skäl som ligger till grund för utgången samt uppgift om vilka som deltagit i beslutet.

I de fall som besvärsnämndens beslut går en klagande emot ska denne, när beslutet delges, erhålla upplysningar om följande förhållanden:

1.3 Tillämpning av förvaltningslagen

I verksamheten som register- och stambokförande förening ska alltid principen om ickediskriminering tillämpas. Uppgifter om registrering och stambokföring och moment som ingår i denna skall vara offentliga.

2. Ickediskriminering och offentlighet

I verksamheten som register- och stambokförande förening ska alltid principen om ickediskriminering tillämpas. Uppgifter om registrering och stambokföring och moment som ingår i denna skall vara offentliga.

3. Avelsmål och antalet aveldjur

Avelsmålet är för den moderna Connemaraponnyn är att producera en utomordentligt kapabel ponny för sportens samtliga grenar, lämplig att rida av såväl barn som vuxna. Traditionella urvalskriterier som betonar sundhet, hållbarhet, uthållighet, konstitution, rörelser och rastyp ska bibehållas.

T o m 2004 har 102 hingstar och 1250 ston införts i svensk Riksstambok för Connemaraponnyn (RC).

Under 2004 betäckte 41 st licensierade hingstar 182 st renrasiga ston.

4. Rasbeskrivning

4.1 Rasens särdrag

Storlek: Mankhöjd: 128-148 cm

Färg: Skimmel, svart, brun, gulbrun, i mindre omfattning även fux, isabell och konstant skimmel.

Typ: Kompakt, välproportionerlig ridtyp, starkt byggd med gott djup och rymlig bröstkorg, stående på korta ben över mycket mark.

Huvud: Ponnyhuvud av medellängd med goda proportioner, bred panna och stora vänliga ögon. Ponnyöron, väl markerade men ej grova ganascher, rymlig käftgrop

Framparti: Huvudet väl förenat med halsen. Ej alltför kraftigt utfylld mankam. Välansatt hals av god längd. Väl markerad manke, väl liggande bogar.

Bål: Djup bål med stark överlinje. En något lång bål är tillåten, dock krävs god revbensvälvning och starkt ländparti.

Extremiteter: Lång muskelfylld underarm, väl markerat framknä, kort skena, skenbensmått under knäet 18-21 cm. Fria armbågar kotor av medellängd. Välformade hovar av normal storlek, jämn och hårda.

Bakparti: Starkt och muskelfyllt bakparti av god längd. Välutvecklade skankar och starka lågt ansatta hasar.

Rörelser: Fria, lätta, naturliga. Energisk och vägvinnande gång utan överdrivet höga knärörelser.

Karaktär: Godlynt, djärv, uthållig, intelligent, sund, säker på foten, god hoppförmåga

4.2 Andra för rasen godkända raser

Finns ej.

5. Identitet

5.1 Identifiering

Hästens identitet ska verifieras genom chipmärkning, DNA-typning av aktuell häst och hästens fader och moder, konturdiagram utfärdat av SH godkänd ID-kontrollant samt betäckningsrapport i original.

För registrering och stamboksföring av connemara införd i av ICCPS godkänd stambok krävs identitetskontroll mot utländsk originalhandling av godkänd kontrollant. För registrering av moderlivsimport krävs dessutom DNA-typning med fullständig härstamningskontroll.

I fall av osäker identifiering har SCS rätt att begära blod/DNA-typning med fullständig härstamningskontroll för att fastställa en Connemaras identitet i syfte att stambokföring ska kunna ske.

ID-kontrollen får inte utföras av hästägaren eller uppfödaren.

Hästar födda före 2005 kan härstamningsverifieras genom blodtypning.

5.2 Identitetshandling

Identitetshandling ska utfärdas i enlighet med Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1994:82 ) om hästdjur som används till avel och om identifiering av hästdjur.

5.3 Namn

Namnbyte på redan registrerad häst får inte ske.

5.4 Identitetsnummer

Identitetsnumret består av åtta siffror. De två första är raskoden 33, de två följande siffrorna anger de två sista siffrorna i hästens födelseår, de fyra sista siffrorna är löpnummer.

Häst är som tilldelats annat identitetsnummer vilket ingår i ett internationellt stamboks-/registersystem som garanterar unika identiteter, ska behålla dessa hela livet, med tillägg av landskod. Dessa hästar måste dessutom tilldelas ett internt arbetsnummer uppbyggt som identitetsnummer enligt ovan.

5.5 Uppfödare

En hästs uppfödare är den fysiska eller juridiska person som vid hästens födelse var ägare till hästens moder. Om uppfödarskapets rättigheter har överlåtits till annan person t ex genom avtal upprättat före hästens födelse, vilket bifogats registreringsansökan skall denna person anses som uppfödare.

5.6 Förkommen originalhandling

Då originalhandling förkommit ska hästägaren lämna in en skriftlig redogörelse för förlusten samt ett intygande att hästen är identisk med den registrerade hästen, samt styrkt ägandeskap och fullständig ägarföljd. Innan ny handling utfärdas ska:

  1. Identitetskontroll genom i förekommande fall chipsavläsning eller blod/DNA-typning med fullständig härstamningskontroll så långt möjligt.
  2. Efterlysning av förlorad originalhandling, lämpligen i fackpress på hästägarens bekostnad.

6. Härstamning

6.1 Härstamningskrav

SCS register och stambok är helt slutna. För stambokföring krävs att far och mor är stambokförda i av ICCPS godkänd stambok, oavsett antal kända led i härstamningen.

För all registrering krävs att härstamningen återfinns i obruten följd i av ICCPS godkända eller anslutna register/stamböcker. Svenskfödd connemara skall ha föräldrarna registrerade i Sverige (undantaget moderlivsimporter).

6.2 Överensstämmelse med originalstambok

SCS register och stambok förs i överensstämmelse med kraven för godkända medlemmar av The International Committee for Connemara Pony Societies.

7. Registrering

7.1 Ansvarig registrator

SCS: s styrelse utser ansvarig registrator.

7.2 Krav för registrering

För registrering krävs ansökan undertecknad av ägaren och att hästen är identifierad enligt punkt 5.1. Fastställd registreringsavgift ska erläggas.

7.3 Registrets indelning

Se punkt 8.

7.4 Kontroll av registrering

Registrering sker under styrelseansvar och omfattas av revisorernas berättelse vid årsmötet.

Uppgifter om registrerade och stambokförda connemaror skall årligen tillställas ICCPS.

Registrering grundas på skriftlig dokumentation. Registreringsansökningar diarieförs och tilldelas löpnummer. Samtliga handlingar förvaras i original i brandsäkert skåp hos registrator.

8. Stambok

8.1. Krav för införande i stambok

Svenskfödd connemara skall vara avelsvärderad och uppfylla rasvisa krav för införande i stambok.

Utlandsfödd hingst skall vara införd i av ICCPS godkänd stambok, avelsvärderad i Sverige och uppfylla rasvisa krav för införande i svensk stambok.

Utlandsfött sto skall vara införd i av ICCPS godkänd stambok, registrerad och identitetskontrollerad av godkänd kontrollant i Sverige för införande i svensk stambok.

Utlandsfödd connemara som är införd i av ICCPS godkänd stambok skall ha lämnat det stambokförande landet tidigast vid den tidpunkt då landets stambok godkänts av ICCPS, samt vara åtföljd av en ICCPS godkänd identitetshandling, i annat fall underställs Connemaran samma krav vid stamboksföring som svenskfödd connemara.

Utlandsfödd connemara som ej är införd i av ICCPS godkänd stambok skall vara införd i av ICCPS godkänt stamboksberättigande fölregister och underställs samma krav vid stambokföring som svenskfödd connemara.

8.2 Stambokens indelning

8.2.1. Fölregister

Öppet för svenskfödda avkommor till connemaror stambokförda i Sverige, importerade connemaror införda i av ICCPS godkänt stamboksberättigande fölregister, importerade connemaror införda av ICCPS godkänd stambok vilka ännu ej stambokförts i Sverige, samt moderlivsimporter med av ICCPS godkänd far och mor stambokförd i Sverige.

8.2.2 Bruksregister

Öppet för övriga connemaror med godkänd härstamning enligt rasbeskrivningen. Här införs samtliga albinofärgade (Blue Eyed Creams) connemaror med godkänd härstamning enligt rasbeskrivningen.

Connemara i bruksregister kan ej ge upphov till stamboksberättigad avkomma.

8.2.3. Huvudstambok (RC)

För connemara som uppfyller krav för införande i stambok och håller i rasbeskrivningen fastställt mankhöjdsmått.

8.2.4 B-stambok

För connemara sto som uppfyller krav för införande i stambok men ej håller i rasbeskrivningen fastställt mankhöjdsmått.

Stamboken indelas ej i meritklasser. Uppgifter om avelsvärdesklass, värdebokstav och bruksprovsresultat införes i stambokföringsuppgifterna på respektive individ.

8.3. Avelsvärderingsresultatens utnyttjande i samband med stamboksföring

Godkänt resultat vid avelsvärdering är ett krav för införande i huvudstambok eller B-stambok.

Uppgiften om ett stos mankhöjdsmått är avgörande för om det skall införas i Huvudstambok eller B-Stambok.

9. Principer för byte av avdelning i stambok

Sto infört i B-stambok kan få avkomma införd i Huvudstambok om denna vid avelsvärdering uppfyller de rasvisa kraven härför.

Sto som tidigare inte har uppfyllt rasvisa krav vid avelsvärdering och införts i Bruksregister kan, om förnyad avelsvärdering leder till uppfyllande av rasvisa krav, överföras till Huvudstambok eller B-Stambok. Korrigering kan sedan ske av ev avkommors registrerings och stamboksstatus.

Avkomma till ej stambokfört sto kan likaså överföras från Bruksregister till Fölregister om stoet stambokförs vid ett senare tillfälle.

10. Registrering av hästar med ofullständig härstamning

I överensstämmelse med moderlandets bestämmelser registrerar inte SCS hästar med ofullständig härstamning.

11. Övergångsbestämmelser vid anpassning till "International rules for Connemara pony societies"

SCS har inträtt som godkänd medlem av ICCPS fr.o.m. 1997-01-01. Härvid tillämpas övergångsbestämmelser vid registrering och stambokföring.

Sto fött i Sverige t o m 1997 som är godkänt vid avelsvärdering och uppfyller de tidigare gällande härstamningskraven för stamboksföring (stambokförd far, morfar, mormorsfar) kan införas i B-stambok t o m 2007.




Till startsidan




Webmaster