Silver Grey IRE 143

Winnie 141, grundare av en av de allra första stofamiljerna, var en tidig utställningsvinnare och vann championklassen för yngre ston på utställningen i Oughterard 1930. Tvåa i samma klass var ett annat sto som även hon med tiden kom att bilda en omfattande stofamilj, Silver Gray 143. Silver Gray ägdes av Mark Geoghegan, anhängare av connemararasen under kanske fler år än någon annan. Mark var en av den legendariske Cannon Balls jockeyer, hingsthållare åt connemaraföreningen under många år och uppfödare av många bra ponnyer.

Ett enda sto kom att registreras med Silver Gray till mor, men det var ingen mindre är Irene. Irene föddes 1938 och var dotter till Innishgoill Laddie. Som tolvåring vann hon sin klass på Oughterards utställning, men det är främst som avelssto Irene har gått till historien. Irene har fem registrerade avkommor, fyra döttrar och en son. Sonen, hingsten Bridge Boy, fick sitt namn efter att ha kommit till världen under en bro och han var 60-talets stora utställnings-vinnare. Fyra gånger, 63, 65, 67 och 69 vann han sin klass på Clifden show (vinnaren fick inte delta påföljande år) och även med två visare var det vissa svårigheter att hålla honom. Som sjuttonåring exporterades Bridge Boy till Danmark, dit några av hans bästa döttrar redan gått före honom, men han lämnade bara ett fåtal föl där. Några av de många duktiga Bridge Boy-döttrar som lämnade Irland är Brigitte, Lune Star, Boogie Woogie och Ardnasillagh Ametyst. Till Sverige kom hingstarna Cregg Hero RC 5 och Lambay Boy RC 24 och ett tiotal ston varav Surprise RC 123 Elitpremierats och Lambay Veronica RC 67 tävlats i dressyr med framgång.

Irenes första dotter, Busy Irene, fick ingen registrerad avkomma. Dotter nummer två, Silver Irene var en av endast en handfull ston som registrerades efter fullblodshingsten Little Heaven xx. Silver Irene exporterades till USA som avelssto och hennes döttrar har fört linjen vidare där. Irenes tredje dotter fick namnet Irene II. Hon var efter den ganska lite använda Farravane Boy vars far var Irish Draught-hingsten May Boy. och hennes främsta bidrag till rasen var sonen Paddy's Heaven, som i Sverige bla har döttrarna Gina of Ganty RC 50, Abbeyleix Golden Chance RC 228 och Elitpremierade Roundstone Blondie RC 140.

Irenes fjärde och sista dotter var Irene Grey, en helsyster till Irene II, och hon kom att bli den som i Connemara förde stofamiljen vidare. Irene Grey registrerades i John Brennans ägo och hon kom att föda honom en lång rad avkommor varav de flesta bar prefixet Fort. Hennes första dotter, Noble Irene, registrerades dock utan det. Hon exporterades till Tyskland som unghäst utan att lämna någon avkomma i Connemara. Irene Greys första son var den välkände Thunderbolt. Thunderbolt kom att leva ett varierat liv. Under många år verkade han som "teaser" på ett fullblodsstuteri, och fick inte så många connemaraavkommor. Han blev dock far till några riktigt bra döttrar såsom Village Laura, Dooneen Star, Loobeen Meg och Kilkerrin Surf. Till Sverige kom bla Hillside Star RC 240. Thunderbolts stora triumf var 1981 när han vann sin klass på Clifden show. 1984 när Thunderbolt redan var inbokad hos slaktaren köptes han i sista stund av ett syndikat brittiska uppfödare. Han tillbringade sina sista år på Cocum-stuteriet och lämnade avkommor som Spinway Comet, Chiltern Sunday och vår svenske Spinway Corona RC 77.

1964 födde Irene Grey en helsyster till Thunderbolt, och det var Fainleog som blev familjens första representant i Sverige. Hon var ett av de ston som valdes ut och importerades av Andrea Oxenstierna och hon stamboksfördes med nummer RC 37. Ryttmästare Stig Hultén skriver i tidningen Hästen år 1967 "Too good to be true. Nu har grevinnan [Andrea Oxenstierna] sålt sin bästa häst." Och han beskriver vidare hur det gick till när han köpte Fainleog. "Plötsligt frigjorde sig ett palominosto från de övriga och gav en liten privat uppvisning av sin flygande gång med silvermanen och den långa lockiga svansen böljande i höstsolens glans. Vi bara föll för hennes charm..." Det obegripliga Fainleog översattes raskt till Finlugg och ryttmästaren fortsätter: "...i mitt numera ganska långa ryttarliv har jag nog aldrig träffat en så samarbetsvillig ungdom som connemaraponnyn Finlugg." Tyvärr kom Finlugg aldrig att lämna några stamboksförda döttrar efter sig, men genom att få ryttmästaren att yttra dessa berömmande ord i en av landets större hästtidningar bidrog hon säkerligen till den svenska aveln på sitt sätt.

Tillbaka på Irland såg nästa av Irene Grey's döttrar dagens ljus, Fort Irene. Hon är kanske mest känd som mor till Rory Ruadh. Rory Ruadh exporterade till Danmark och blev där beskällare på Öxenholm-stuteriet. På Irland lämnade han sonen Fort Doolin, champion på Clifden show 1981, och i Danmark fick han en lång rad framgångsrika avkommor, både utställnings- och tävlingsponnyer. Döttrarna Öxenholm Columbine och Öxenholm Meadow Lark har Elitpremierats. I Sverige har vi bl.a. de framgångsrika helbröderna Rolls Royce och Juno Rory. Fort Irenes helsyster Fort Holly (också e Clonkeehan Auratum) var tvåa på Clifden 1970 i en klass med 87 (!) deltagare. Hon exporterades senare även hon till Danmark, kårades där som klass I-sto och verkade även hon på Öxenholms stuteri. Nästa dotter till Irene Grey fick namnet Fort Ash och var efter Marble. Hon tillbringade sina första år på Lambay Island och såldes sedan vidare till Sydserff-stuteriet i Skottland. Fort Ash's avkommor har främst utmärkt sig ridna. Lambay Master Ash vann "Ridden Connemara championship" på Irland 1984 och Sydserff Ember och Sydserff Fingal har båda kvalifierat sig till "Ridden Mountain and Moorland Championship" på Olympia vid upprepade tillfällen. Bäst lyckades Fingal 1993 när han var reservchampion.

Fort Finneen efter Finney Master var Irene Greys andra godkända son. Han efterlämnade endast ett fåtal avkommor varav de flesta faktiskt hamnade i Danmark. Moderlivsimporten Öxenholm Shirley kom därifrån vidare till Sverige. I Storbritannien användes sonen Finnian Leader sparsamt i aveln. Irene Greys sjätte dotter var efter Brogeen. Hon fick namnet Fort Sunflower och exporterades till Sverige. Bland Fort Sunflowers avkommor i Sverige märks två tävlingsavkommor, O'Boy (e Tiger Boy) som tävlat hoppning och Sunflower vars främsta gren var fälttävlan. Sunflowers pappa var Rory Ruadh, så Sunflower hade Irene Greys blod både på mors- och farssidan. Sunflower tillhörde under flera år Sverigeeliten i fälttävlan och rankades av tidningen Ridsport som landets fjärde bästa fälttävlansponny 1986 och året därefter som Sverige-etta! Bland meriterna finns EM-silver i lag och en individuell 6:e plats. Utöver sina framgångar på fälttävlansbanan har Sunflower även gjort sitt i avelsboxen. Sonen Sunshine Boy RC 52 är godkänd avelshingst och fortfarande aktiv i den svenska aveln och dottern Golden Sunflower är mor till fjolårets unghästchampion på riks, Golden Sunset. Fort Sunflower har förutom Sunflower ytterligare en stamboksförd dotter, Chiquita RC 397.

Efter Fort Sunflower fick Irene Grey ytterligare två avkommor i Connemara. Hingsten Fort Lambay och stoet Fort Shona. Ingen av dem kom dock att utmärka sig inom aveln. En valack undan Irene Grey finns också i den irländska stamboken, Fort Fred, men den sista referensen till Silver Grays stofamilj hittar jag inte i den irländska utan den danska stamboken. Där, under hingsten Dominick står stoet Honor's Choice med härstamningen e Innishgoill Laddie u Silver Gray. I den irländska stamboken är Honor's Choice ett av många ston utan härstamning, men Mark Geoghegan, ägare till Silver Gray, är också angiven som ägare till Honor's Choice. Om Honor's Choice verkligen är dotter till Silver Gray har vi ytterligare en gren av denna stofamilj i Sverige. Honor's Choice fick nämligen en dotter i England, Shamrock VII som blev mor till Dominick som i sin tur blev far till den svenske hingsten Nicholas Kamik RC 20. Hur många andra döttrar i de tidiga stofamiljerna som letat sig in i stamböckerna utan känd härstamning kan vi nog bara spekulera om.

Vi äger Cashmere undan Tre Awain Western Caelie. Vi har också Tre Awain Western Caelies andra dotter Grey Haven's Caelie Aubusson (Caelie som vi kallar henne. Cashmeres far är Moxley Duncan och Caelie Aubussons far är Concord River Roaringwater Bay. Cashmere är 8 år gammal (2002) och är min dotters ridponny och de tävlar fälttävlan. Caelie Aubusson är 7 år gammal och har två föl. Hennes första är Grey Haven's Megan och hon är fortfarande på Grey Haven gården i Ohio. Caelie Aubussons andra föl föddes här på vår gård och heter Youch of Gray's Molly Brown. Hon är vårt första föl - åtta månader gammal och vacker.

Pat Fiorini, Touch of Gray Farm, Massachusetts, USA.

Silver Grey IRE 143
Honor's Choice IRE 500, GBR 10906 ? (Stbr)
Marble of Leam IRE 1257 (Stbr)
Shamrock VII GBR 10694 (Stbr)
Dominick GBR 4430, DEN 3 (Stbr, Dk)
Snowdrop GBR 10694 (Stbr)
Imelda (Stbr)
Snow Girl (Stbr)
Snowmaiden (Stbr)
Irene IRE 624
Busy Irene IRE 1456
Silver Irene IRE 1678, M 62 (USA)
Le Wa's Colleen M 221 (USA)
Bit O'Heaven's Erin Mor G 107 (USA)
Oak Hills Tess M 723 (USA)
Oak Hills Ambrose G 156 (USA)
Oak Hills Intrepid G 197 (USA)
Oak Hills Flagstone G 283 (USA)
Oak Hills Foxglove M 927 (USA)
Foxglove Cadzie HB M 162 (USA)
Foxglove Killian Red S 469 (USA)
Foxglove Colleen's Echo M 967 (USA)
Foxglove Valentine M 1010 (USA)
Tranquillity's Jump for Joy M 1148 (USA)
Daaghn's Wild Irish Dreams M 1422 (USA)
Foxglove Malarkey S 409 (USA)
Colleen's Belle M 1091 (USA)
Le Wa's Kilkenny S 111 (USA)
Gaelin's Top O the Morning S 225 (USA)
Belle of Shannon M 569 (USA)
Bit O'Heaven's Irish Dancer M 647 (USA)
Bit O'Heaven's Dancer's Darlin M 968 (USA)
Bit O'Heaven's Patrick Henry G 352 (USA)
Bit O'Heaven's Country Jig G 394 (USA)
Tre Awain Western Caelie M 1168 (USA)
Cashmere (USA)
Grey Haven's Caelie Aubusson (USA)
Grey Haven's Megan (USA)
Touch of Gray's Molly Brown (USA)
Tre Awain Balefire M 1378 (USA)
Hillside Laura M 1480 (USA)
Hillside Sarah (USA)
Hillside Elizabeth (USA)
Cedar's Irish Lass (USA)
Cedar's Bonny Blue (USA)
Ridgetop Minstrel (USA)
Ridgetop Clifden Bay (USA)
Irene Grey IRE 1899
Noble Irene IRE 2483 (Ty)
Thunderbolt IRE 178, S 32 (Stbr)
Fainleog IRE 2815, RC 37 (Sv)
Fiona 33-68-0172 (Sv)
Fanny II 33-70-0291 (Sv)
Flanagan 33-71-0437 (Sv)
Finette II 33-74-1407 (Sv)
Fort Fred IRE G 581
Fort Irene IRE 4105
Rory Ruadh IRE 517, DEN 28, NC 011 (Dk, No)
Fort Hilda IRE 5532
Fort Holly IRE 4266, DEN 223 (Dk)
Øxenholm Honey DEN 355 (Dk)
Sam O'Neill (Dk)
Jason (Dk)
Fort Ash IRE 4640, GBR 17635 (Stbr)
Lambay Fairy Fort IRE 6493
Lambay Dark Sherry IRE 6783
Drumbaun Premier IRE G 1065
Lambay Mountain Ash IRE 6862
Spinway Village Spruce Ge 52 (Stbr)
Sydserff Doonbridge Ge 228 (Stbr)
Sydserff Fort Ge 226 (Stbr)
Sydserff Fingal Ge 339 (Stbr)
Sydserff Cinders M 592 (Stbr)
Sydserff Flint (Stbr)
Sydserff Ember M 710 (Stbr)
Sydserff Bright Spark Ge 545 (Stbr)
Sydserff Miss Ash M 979 (Stbr)
Sydserff Clinker (Stbr)
Fort Fineen IRE 522
Fort Sunflower IRE 5863, RC 281 (Sv)
Sunflower RC 392 (Sv)
Sunshine Boy RC 52 (Sv)
Golden Sunflower RC 934 (Sv)
Sunrise II 33-98-4442 (Sv)
Golden Sunset (Sv)
Chiquita RC 397 (Sv)
Chiko 33-81-2520 (Sv)
O'Boy 33-78-1634 (Sv)
Fort Lambay IRE 586
Fort Shona IRE 6346
Irene II IRE 1710
Paddy's Heaven IRE 137
Bridge Boy IRE 124, DEN 21 (Dk)

© Jenny Hagenblad, 2001