Svenska connemarasällskapet har registrerat poängtagande connemaror i Ridsportförbundets (dåvarande SPFs) statistik för ponnytävlingar i hoppning, dressyr och fälttävlan sedan 1975. För connemaror med resultat i tävlingar för stora hästar är registreringen inte komplett. Sedan Ridsportförbundet bildades registrerar vi även poängtagande ponnyer i körtävlingar.
För att resultaten skall räknas gäller att de givit statistikpoäng. Det skall alltså vara individuella placeringar i klasser fr.o.m. LB och på lägst regional nivå. T.ex. finns inte resultat från klubbklasser och lagtävlingar typ Ponnyallsvenskan med. Avkommor med Clear Rounds för kval och placeringar i Ungponnychampionatet har dock räknats med.
Antalet poängtagande tävlingsavkommor indelas i två nivåer. Dels det totala antalet poängtagande avkommor (inkl. galopp, körning och terränghoppning), dels antalet poängtagande avkommor i "högre klasser" i hoppning, fälttävlan och dressyr. För hoppning och fälttävlan är "högre klass" Msv klasser. Inom ponnydressyren har beteckningen för "högre klasser" varierat genom åren. Från början fanns högst LA dressyr för ponnyer, vilket ett tag övergick till Msv klass. För tillfället finns inte Msv inom ponnydressyren, varför "högre klass" nu innebär FEI-klasser. Placeringar i hoppning bland stora hästar räknas som Msv fr.o.m. 120-klass. Förutom detta finns uppgifter om avkommornas eventuella internationella placeringar liksom i SM och NM.
Har ponnyn rankats på förbundets A- resp B-lista finns detta i regel noterat, dessa uppgifter är dock inte helt fullständigt införda.
Eventuella korsningsavkommor finns också införda. Man kan även leta fram de avkommor som placerat sig i Svår klass. Allt detta tar avelsvärderingsnämnden hänsyn till vid avkommebedömningen.
I "prestationstoppen" redovisas de renrasiga avkommornas bästa livstidsresultat (dvs de högsta klasser de någonsin placerat sig i).
Antalet poängtagande avkommor samt poängtagande i lägst Msv listas per fadershingst. Man tar också hänsyn till hur stort totalt antal registrerade avkommor varje hingst har i tävlingsklar ålder. Vi räknar då antalet avkommor som under det senaste tävlingsåret uppnått 7 års ålder.
Av detta beräknas hur stor procent av hingstens avkommor som tagit poäng på tävling. Rangeringen på listan bestäms av procent avkommor placerade i "högre klasser".
Det blir helt naturligt så att de flesta hingstar på listan är gamla, om de överhuvudtaget lever. Med de små kullar som våra ponnyhingstar i regel har, tar det tid att få ihop ett tillräckligt antal avkommor (minst 30) i tävlingsbar ålder. Man bör också tänka på att statistiken visar livstidsresultat vilket missgynnar de yngre hingstarna. 50 avkommot som var födda på 80-talet har ju haft större chanser på tävlingsbanan än 50 avkommor födda t.ex. 1993-94. Hingstar med stor andel avkommor i yngre årskullar får man därför bedömma lite snällare vad beträffar placeringar i högre klasser, de har inte hunnit dit ännu.
Indexet beräknas på avkommornas resultat från SCS utställningar sedan 1982 och avkommor bedömda på sommarpremieringar och kvalitetsbedömningar sedan 1986. Man lägger dock störst vikt vid exteriörindex från rena SCS-utställningar där connemarorna bedömts av specialdomare för rasen, och i konkurrens med ett flertal ponnyer av samma ras. Därför krävs minst 5 avkommor bedömda på SCS utställningar för att en hingst skall kunna införas på "exteriörtoppen".
För varje bedömningsgrupp och för totalpoängen beräknas en medelpoäng över alla utställningar. Därefter beräknas medelpoängen för varje utställning. Om det har varit mer än 20 visade hästar på utställningen korrigeras varje hästs poäng utifrån medelpoängen på utställningen. Medelpoängen för typ på samtliga utställningear kan t.ex. vara 7,89. Om medelpoängen på en viss utställning är 7,79 räknas alla typ-poäng på denna utställning upp med 0,1 poäng. Om hästen fått 8 korrigeras poängskalan till 8,1. På så vis utjämnar man för effekten av att olika domare hamnar olika högt på poängskalan (en del är "strängare"). Om 20 eller färre hästar visats på utställningen behåller hästarna de poäng de fått, 8 förblir alltså 8.
Sedan beräknas ett medelvärde för varje utställd häst. Om en häst bara är visad en gång räknas de (korrigerade) poäng som den fick då, men om den är utställd flera gånger räknas ett medelvärde på alla visningstillfällen.
Därefter räknas ett medeltal ut för alla visade avkommor till varje hingst. medeltalet omvandlas till ett index genom att beräkna hur mycket hingstens avkommors medelvärde avviker från medeltalet för hela rasen i Sverige. Avvikelsen multipliceras med 2 eftersom hälften av arvet kommer från hingsten. Därefter adderas medeltalet för rasen och sedan divideras detta tal med medeltalet för rasen. Till sist multipliceras alltihop med 100.
T.ex. en hingst har medelvärdet 8,00 på sina avkommor för typ. Avvikelsen från medel = 8,00 - 7,79 = 0,11. Dubbla avvikelsen är 0,22. Adderar man med medelvärdet får man 8,11. Dividerat med medelvärdet får man 8,11/7,79 = 1,04 och multiplicerar man med 100 får man index 104. Det betyder i teorin att om man låter hingsten betäcka "medelston" kommer man att få avkommor med en typ-poäng som ligger 2 % (4/2) över rasens medel.
Ju fler avkommor som har visats efter varje hingst desto säkrare är naturligtvis avelsvärdet. På connemara anser vi att det behövs 15 bedömda avkommor för att få officiella värden. Vi redovisar dock index för de som har 10-14 avkommor så att stoägarna tidigast möjligt kan se vartåt det lutar.